2008 började bra, jättebra om man ska vara sån. Firade nyår ihop med några goa vänner. Sen snurrade allt igång, i slutet av januari åkte vi ett stort gäng till sälen, massor av gamla skolkamrater som jag inte träffat sen vi slutade. Det var jättekul att komma iväg, och jag överlevde med benen i behåll.

Tog tag i motivationen efter nyår och kom igång ordentligt med Loppan och Cirren, de utvecklades hela tiden. Sen fick jag ju min dator, laptop är underbart nästan jämt. Jobbade ju ständig kväll fram till mars någon gång då vi fick börja skifta. Det var nog redan här som det började gå utför, det var underbart att vara tillbaka på dagskiftet men kvällarna var inte roliga.

I slutet av mars åkte jag och ett par kompisar till Irland, tredje gången för mig där. Var där på semester 2000 och sen på praktik i 3 veckor 2005. Det var nervöst med bilkörningen men gick över förväntan. Att växla med fel hand och allt. Irland är som en drog, det är sååå underbart vackert där, så 2009 åker vi tillbaka. Vi såg många fina hästar och pratade med alla trevligare irländare, jag bara älskar hur de pratar *kärlek*.


Irland <3

Jag har shoppat järnet i år också, så roligt, lyckats släpa med både Lisa och Linnea och även Emilie och jag har varit på stan nån gång. Emilie som jag träffar alldeles för sällan.

Sommaren kom, eller först kom våren som var solig och fin. Blev solbränd redan i början av maj, men sen, nä allt gick bara rakt utför hela sommaren, jag tappade all motivation på jobbet. Blev sjuk lagom tills jag gick på semester, någon slags förkylningsvirus som håll i sig i sisådär 8-9 veckor. Och det mesta av semestern regnade bort, jättekul, INTE. Sånt gör mig grymt deppig och det tillsammans att jag tröttnat på jobbet var väl ingen höjdarkombination. Här sa magkänslan SÖK NYTT JOBB, men jag valde att strunta i magkänslan och ge det en chans till. Inte bra...

Smulan föddes här en tiiidig morgon i juni. Det var nog årets höjdpunkt!!!


Lilla smulan

Hösten kom och med den fullspäckat schema, jag ljuger inte om jag säger att jag sen augusti bara haft två helt lediga helger. Det började med kanotpaddling med jobbarkompisarna, alldeles för kallt, jag höll på att frysa ihjäl (och jag var inte ensam), sen stack jag och Lisa iväg på kryssning till Finland, jag sov ganska mycket på den resan... Jag hade pojkarna ute på annons och det var fullspäckat schema med visning av de inklämmt mellan allt annat.


Två av mina sjukt goa fd arbetskompisar

Jag har även hunnit med x antal biobesök, jag som egentligen tycker bättre om att titta på film hemma i soffan i myskläder med en påse chips och en dricka. Men Lisa lyckas gång på gång övertala mig (jag är dock inte svårövertalad - och är jag det så ger jag alltsom oftast efter för tjat). Eller om någon säger att jag inte vågar. Tävlingsmänniska som jag är.

Det har visat sig vem som är en riktig vän och vem som inte är det. Att man inte kan lita på alla, vilket jag blivit förvarnad om. Jag har också lärt mig att bara för att man säger en sak så behöver man tydligen inte hålla den? I min värld gör man inte så. Men min värld är visst annorlunda mot många andras. Som tur är har jag har tre vänner som jag aldrig vill släppa taget om, de lyssnar alltid när jag tjatar om allt jobbigt, roligt, tråkigt och galet. Även om det är mitt i natten så finns de där. Och prata är jag bra på.

När jag läser min blogg från i höstas så ser jag att jag verkligen inte mådde bra. Eller ser, jag visste det. Men jag vågade inte göra det jag trodde var bäst, så möjligheten gick mig föbi.

I november så åkte vi äntligen iväg på semester. Jag, Lisa och Linnea det var helt otroligt skönt att komma iväg. Vi badade, solade, drack massa drinkar och turistade. Var nog galna som var ute och gick sent på kvällarna bredvid stranden, men vi klarade oss utan missöden.


Jag vill till solen och bli brun igen

Sen var det december helt plötsligt och jag och Lisa bestämde oss för att boka irlandsresan när biljetterna var jättebilliga. Dagen efter var INTE min dag kan man säga, får CN och det visar sig att hingstpremieringen ligger samma helg som vi är på Irland, skittrist, för att göra det ännu bättre ringer de från jobbet och säger att mitt kontrakt inte kommer att förlängas. Jag tror dock att det var det bästa som kunde hända mig. Mycket av höstdeppigheten har hängt ihop med jobbet så jag ser det här som en nystart på livet.

Så som sagt, året började toppen för att sen vändas nerår och krascha i slutet av december. Jag är dock gladare än på länge. Leendet som bor på mina läppar är inte bara ditklistrat längre, det är äkta. Jag har lärt mig så mycket i år, och är lyckligare än på väldigt länge. Visst saknas det ett par saker i mitt liv, men de kommer nog tids nog.

2009 ska bli ett bra år, och jag känner på mig att det blir det blir det!

Tänkte skriva en lista också =) jag gillar ju listor
 

Med ett leende på läpparna