En dag kvar. Sen börjar ett nytt kapitel i mitt liv. Ett kapitel som jag tänker se till att styra själv.

Det var sorgligt idag. Att säga hej då, för första gången på säkert ett år så trillade några tårar ner för min kind. Kanske, kanske har det vänt. Jag hoppas det.

Jag kommer sakna alla, även om jag inte kommer sakna jobbet i sig. Det känns konstigt att veta att man inte ska ses varje dag, sitta och fika ihop, äta mat och spela kort.

Men som sagt, det är dags för ett nytt kapitel i livet. Jag tänker inte se bakåt, jag ska bara se framåt.

Nya utmaningar, nya vänner, nya motgångar och svek. Det är ju det som är livet, man kan inte påverka allt MEN man kan påverka lite. Se till att göra det!