Jag började städa innan.

Öppnade en gammal skokartong, däri låg en massa minnen.
Minnen från förr.
Minnen som hamnat längre och längre bort.
Minnen som gör så ont.
Men minnen som ändå är så underbara.

Jag saknar dig så det gör ont.
Jag hatar att livet är så orättvist.
Jag önskar så att du fanns här vid min sida.

Tårarna började sakta rinna.
Det gör dem nu igen.
På något sätt så förstår jag inte att du är borta.
Men ändå har det snart gått tio! år.

Du finns föralltid i mitt hjärta.
Det är svårt att förstå att allt kan ändras så fort.
Att världen kan vändas upp och ner på en dag.
Att ingenting är som det en gång var.